God Jul

Det var en röd och vit randig marimekko-handduk i paketet. Riktigt fin!

Nu tar bloggen jullov...

God Jul!

julklapp

Nu har julklappen anlänt! Men jag har inte öppnat den ännu så jag vet inte vad det är. Det fanns i alla fall ingen check i kortet, det har jag kollat! Jag får väl öppna den hemma, eftersom alla nu verkar vara så mogna (man vill ju inte verka nyfiken eller så...).

Isbjörnarna

Vi måste hjälpa isbjörnarna, så de inte drunknar!

get me away from here i'm dying - nu mera aktuellt än någonsin tidigare

Nu närmar sig julen med stormsteg, men för oss som sitter och fördriver den nästsista dagen på jobb utan något egentligt att göra känns det som om timmarna kryper fram. Det är som när man var liten och väntade på tomten ungefär. My god.

Igår såg jag världens mest osmakligt pyntade hus (i alla fall i min värld); det var lampor och slangar och tomtar och renar och snögubbar och gud vet vad, som lyste och blinkade. Det var riktigt, riktigt otäckt. Jag tycker visserligen om julbelysning, men något liknande hade jag nog aldrig skådat. Jag borde lägga en bild här kanske. Undrar om de själva tycker att det är stämningsfullt.

By the way, jag såg en hel hop med röda lådor på tredje våningen, undrar om det var våra julklappar! Ta hit! Ta hit! Klappar! Fast det är väl knappast något man vill ha i alla fall…I’ll keep you updated.

Gurgel

Är det en bra idé att ha lösgodis på jobbet? Svar: nej.

I ren frustration över att det är tråkigt och fredag-får-jag-gå-hem-snart, smällde jag i mig en överdriven mängd smågodisar i ny rekordtakt. Nu mår jag lite dåligt – att jag aldrig lär mej.

För övrigt är det prat på radion i dag om att projektet jag har jobbat med (det som lades ner för typ en månad sedan) nu eventuellt åter blir aktuellt. Förvirringen är total i det lilla humanisthuvudet. Och så har jag ju dessutom förätit mej på sega råttor. Det ser ut att bli en lång eftermiddag.

Äntligen fredag!

Det här har varit den jobbigaste och trögaste veckan på länge, men nu är det fredag och snart är det jul (nästan bara en vecka!). Nedräkningen har börjat!

8 dagar kvar (titta mia, vad jag kan)

Igår bakade vi pepparkakor. Det är roligt, men det är synd att själva pepparkakorna inte är så goda. Vi äter aldrig upp dem, vi vill bara trycka ut små grisar.

Lucia

vill inte

Varför är det så tråkigt att vara ”vuxen”? Det är vissa dagar på året som den här frågan är mera aktuell än andra. I dag är en sådan dag. Lucia. Jag kan inte anpassa mig till att vara en del av den välanpassade publiken. Jag identifierar mig fortfarande med fnittrande tärnor som inte riktigt kan sjunga, p.g.a. pågående skrattanfall. Jag vill också vara med i Luciatåg!
Det värsta är att R fick vara stjärngosse på sitt jobb i dag. Jag fick sitta med en pepparkaka och vara mogen och diskutera barn på dagis (kan noteras att jag hade inte så mycket att tillföra diskussionen – jag bara log).
När jag kommer hem ska jag ha glitter i håret och skrida runt i lägenheten hela kvällen…ensam tyvärr. R ska ju jobba över.

Det är tråkigt att vara ”vuxen”.

my favorite, part 3

Tv-serier

1. Gilmore Girls
Just så där skulle jag vilja att livet var: intressanta (och lite udda) människor, intelligenta kommentarer, referenser till böcker, film och musik, pizza framför tv:n, lampor i träden och en trubadur på gatan. Perfekt.
2. Charmed
Häxor är alltid bra, magiskt så att säga..
3. The OC
Seth är ju bäst! Jag menar, han har ju en ponny.
4. Coupling
Många oförglömliga repliker att citera, min favorit just nu: ”you’re weird, you’re weird you are”. Passar nästan jämt.
5. Beverly Hills, 90210
En klassiker: de visar riktigt gamla avsnitt på tv3 nu igen - man blir så nostalgisk.

glitterkrisen åtgärdad

Jag fick det först julkortet för någon dag sedan. Och mina var inte alls klara utan låg på köksbordet och såg ledsna och halvfärdiga ut. Glitterlimmet hade ju tagit slut mitt i den kreativa skapelseprocessen.
Men igår fick jag nytt glitterlim, nya kartongark och en hel hop kuvert. Så nu är julkorten nästan klara! Tur, jag hann nästan bli lite stressad där ett tag. Nu skulle det bara gälla att dra sig till posten och köpa frimärken också. Det är alltid nåt.

En annan observation så där i förbifarten: varför är det inga mänskor på jobb i dag? Har jag missat något? Är det lördag i dag? Hur länge sov jag egentligen? Har jag hamnat i en parallell värld? Var är jag? Vem är jag? Nu blev det nästan lite spooky här…

Övergiven blogg

Stackars bloggen har varit helt övergiven den senaste veckan. Man skulle kunna tro att det beror på att bloggaren har varit hiskeligt upptagen och inte alls har haft tid att skriva. Men så är det kanske inte riktigt. Snarare är det väl så att inget roligt har hänt och att bloggaren själv inte riktigt har orkat engagera sig. Bloggen väntar nu bara på julen.

duktiga jag

Jag glömde att meddela att jag var riktigt duktig när jag kom hem från ishallen. Jag torkade av skridskorna genast, så de inte ska rosta. Det har pappa lärt mig att man ska göra!

Don't forget, people!

Imorgon börjar Doris julkalender! Om man vill tjuvstarta kan man gå dit och trycka redan nu. Det är så himla roligt när Doris säger: Fusk!

ljuskronan

Här är en bild på ljuskronan som jag har gjort med mina egna små händer. Den är sned och vind, jag vet. Och så ser den verkligt brandfarlig ut. Jag vet ännu inte om jag vågar tända ljusen. Anyhow, så här ser den ut där den hänger.

Skridskonostalgi

Jag har just varit och skrinnat. Det är så roligt! Det är ungefär den enda sportaktivitet som jag gillar. Skridskobanan var inomhus, vilket känns lite lyxigt. Man behövde inte skotta snö alls innan man började.
Fast jag föredrar nog ändå att skrinna utomhus och helst ska det snöa lite lätt, så där som på film. Då känns det som när man var liten och skrinnade med J och P hela kvällarna.

bor jag i Finland?

Det är alltid något nytt som förvånar mig här i det lilla öriket. Tänk att det ibland känns som att bo i ett helt annat land. Nästa vecka är det Finlands självständighetsdag och då brukar butikerna så där traditionellt vara stängda. Men här är det tydligen inte så? Jag såg butiker som gjorde reklam för att de hade öppet på tisdag. Det tycker jag är lite konstigt. Jag är väl inte sådär himla nationalistisk, men nog tycker jag att butikerna kunde vara stänga den 6:e december. Jag tycker att de kan ha öppet lite längre på kvällarna istället, så folk hinner gå på stan efter jobbet.

Med anledning av den inkommande självständighetsdagen väntar jag med spänning på flagginsändarna i de lokala tidningarna. Det finns säkert någon som irriterar sig på någon finsk flagga någonstans. Synd att jag inte har någon flagga, då kunde jag ha satt upp den på balkongen - bara för att retas. Hihi.

my favorite, part 2

De här skivorna tycker jag verkar intressanta just nu:

1. The Cardigans Super Extra Gravity
2. Death Cab For Cutie Plans
3. Suburban Kids With Biblical Names #3
4. Babyshambles Down in Albion
5. Bloc Party Silent Alarm

Jag har alltså INTE de här skivorna, om nu någon skulle vilja köpa julklappar åt mig;)

White Band Day 10.12

Den 10.12 är det dags att ta på sig sitt vita armband igen, om man vill stöda Make Poverty History.

Sir Bob Geldof är min hjälte. Det har han varit sedan jag var 6 år och såg Live Aid.

mer jul...sånger

I kväll tänker jag börja spela julsånger. Och visst är de bra de gamla klassikerna: mer jul, do they know it’s christmas, last christmas, fairytale of new york och så vidare. Men varje år undrar man ju ändå lite försiktig om det har kommit några nya tillskott till julsångsfamiljen. Jag tycker det görs för lite julskivor! Jag bläddrar alltid bland julskivorna i butikerna, men den ena ser sliskigare ut än den andra. Det ska ju vara julrock eller allra helst jul-indie. Någon som vet om det har getts ut några bra jul-indie-skivor i år? Hör av er till mig i så fall…

längdordning

En annan liten observation från igår var att serveringspersonalen på denna restaurang var mycket noggrant utvald. Man skulle definitivt se ut på ett visst sätt. Det var en kille och en tjej där nere i restaurangen som båda var långa och smala. Det är kanske inte så intressant i sig, men det lustiga var att på övre våningen, i baren, serverade en kille och en tjej som båda var ganska korta. Det var liksom längdordning, som på skolgymppan. Men varför måste de korta människorna jobba på övre våningen? Långa människor har ju långa ben och är därför bättre lämpade att gå i trappor.

självinsikt

Igår var vi ute och åt på en fin restaurang. Det är nog himla trevligt tycker jag, men jag kan bara inte känna mig bekväm på sådana ställen. Igår kände jag mig verkligen lost, som en riktigt äkta landsortstjej. Det fanns bara några få maträtter att välja bland och jag måste erkänna att alla rätter innehöll något som jag inte riktigt visste vad det var eller saker jag aldrig tidigare hade smakat. Det tyckte jag var lite pinsamt. Jag menar, så pass mycket har man väl rört sig ute i världen. Eller har man?

Jag blev smärtsamt medveten om min bakgrund igår. Jag brukar försöka glömma och låtsas att jag är lite storstadsaktig, men sanningen är att jag kommer från ett ställe där man går ut och äter schnitzlar på bensinstationen, om det riktigt är fest. Det är bara att erkänna.

julen är här!

I dag har julen tydligen kommit till Åland och det med besked. Det är julsånger på radion, julöppning i stan och pepparkakor till kaffet. Äntligen!

man måste ju möblera om

När jag bodde i Studentbyn i Åbo önskade jag att jag hade ett stort vardagsrum så att jag kunde ha soffan mitt i rummet. Nu har jag ett stort vardagsrum och soffan har stått där mitt i rummet i snart ett år. Men nu vill jag förstås ha möblerna längs väggen igen. Problemet är bara att rummet är så stort att det blir svårt att placera möblerna så att man ser tv:n (inte se tv - skandal!). Varför är det aldrig rätt? Varför är jag aldrig nöjd? Antingen är rummen för små eller för stora. Men det måste gå på något sätt för man måste ju möblera om ibland, annars blir det ju bara för tråkigt.

Angels

Se, nu börjar de goda nyheterna droppa in här på bloggen. Jag ska se Robbie Williams på Ullevi 2.7!

o joy

Min blogg håller på att utvecklas till en deppblogg. Jag har bara tråkiga saker att skriva om. Varför händer det aldrig något roligt? Nu har jag alltså blivit arbetslös - eller inte ännu, men efter julen. Det skulle alltså vara dags att börja söka ett nytt jobb. Tyvärr är det inte så lätt och inte är det roligt heller.

Från och med nu ska jag försöka vara glad och positiv. Jag får i alla fall längre jullov, så det kan jag ju inte gnälla om nu.

Hemresan from hell

Vi kom fram till Oravais till sist även om jag tvivlade på det in i det sista. Det var en mycket strapatsrik färd. Det började med att den första skärgårdsfärjan var smockfull och vi fick stå bredvid och vänta och se hur fler och fler bilar körde ombord. Men vi rymdes med, stående lite snett där längst bak (den röda är vår). Det var ännu värre när vi skulle byta färja. Vi var lite sena och det blåste och var ”värsta snöstormen” på Brändö. Vi tänkte missa färjan – anlände med tre minuter till godo.
Strax efter 10 var vi äntligen på fast mark och klockan fyra på natten var vi i Oravais. Då var vi sådär lagom stirriga och tomma i huvudet. Jag avslutade färden med att glömma nycklarna i dörren. Nästa gång anlitar vi nog de stora rederierna.

spänning i vardagen

Jaha, så var det dags att ge sig ut på äventyr igen. Jag hoppas att alla håller tummarna för oss nu när vi ska försöka komma oss hem. Jag kommer att bli så ledsen om det inte blir någon hemfärd. Tänk vad enkelt det skulle ha varit om vi skulle ha fått åka som det var tänkt. Jag blir väldigt bitter när jag tänker på hur jobbiga vissa människor kan vara.

hästböcker för pojkar???

Hur kan Wahlströms ge ut hästböcker med grön rygg? Wahlströms-böcker med grön rygg är ju pojkböcker! Så det så.

snösnösnö

Det är så fint i dag, med snö i träden och allt.

Men här på Åland verkar det vara lite som ut i Europa. Så fort det snöar kommer ingen sig till jobbet. Lokaltrafiken fungerar inte och alla kör i diket, typ. Man tycker det skulle ha snöat här förr? Man måste ju sätta på vinterdäcken, precis som vi gjorde. Vi är så duktiga.

girls just want to have fun

Jag har aldrig ansett att jag är speciellt tjejig, men när det gäller att skruva bilar är jag helt out.Jag önskar att jag var en tjej som kunde klara allt sånt själv - själv kan! Men själv kan verkligen inte! I kväll skulle vi byta till vinterdäck på bilen och jag var med och skulle "lära mig". Jo men visst, jag orkade ju inte ens få lös skruvarna. Sällan har jag känt mig så girly.
Men sen när vi var på bensinstationen och skulle köpa snöborste, då var jag med igen. Jag bestämde att vi skulle ha en grön. Grönt är fint.

snart är det jul...

Jag köpte säsongens första glögg i dag, men jag har ännu inte smakat. Jag försöker bygga upp en känsla av att det snart är jul. Det är ju faktiskt bara en och en halv vecka till lilla jul. Men hur ska det lyckas när det är tio grader varmt ute konstant? På jul ska det ju vara kallt och snö! Snart börjar jag nog spela julmusik och julpyssla. Kanske det skulle hjälpa lite i alla fall.

Julen är min favorithögtid men på ett lite otäckt sätt kommer också ångesthelg nr 1 krypande strax efter. Jag pratar förstås om nyårsafton! Finns det något mer ångestladdat än en helg då alla MÅSTE ha roligt? Det brukar bli ganska stillsamt för min del (= loser?). Men vem vet kanske det bli världens partaj på Åland det här året? Who knows, who knows...

Jag ska koncentrera mig på julen i första hand. Fram med pysselmaterialet!

Glögg, anyone?

hemlisar

Jag har just gjort flera fina paket. Fast jag säger inte vad jag har lagt i dem! Fast de blev många och fina. Är kalasbarnen nyfikna nu?

en kort sammanfattning av de senaste dagarna

Nu är jag alltså tillbaka framför datorn. Helgen i Åbo var lyckad. Jag shoppade tills jag blev snurrig och såg stjärnor. Sen var det ju fest hos my dear sister, med trevligt sällskap och god mat. På söndagen hann jag både se Elizabethtown på bio, gå på kaffe OCH mat. Det var trevligt att träffa alla igen!
Och nu är jag alltså tillbaka här "hemma" och tror att jag kanske kommer att bli arbetslös. Nice. Precis vad jag behöver. Varför starta ett projekt för att sedan lägga ner det? Tänker ingen på mig? Nåja, jag sitter kvar tills de kickar ut mig.
Tur att jag får fara härifrån nästa helg igen. Då är det ju Österbotten som gäller - tillbaka till rötterna så att säga.

äntligen: testresultat

Jag har fått förfrågningar angående tvättmaskinen och kan meddela att den är på plats och in use. I dag har vi då för första gången använt mix&wash-programmet. Vi tvättade en mörkblå badrumsmatta (som alltid färgar av sig) tillsammans med en vit t-shirt. Jag kan meddela världen att t-shirten faktiskt är vit fortfarande. Ett mirakel! Fast programmet höll på halva kvällen med att skvalpa runt de stackars små textilierna. Verkade inte vara det mest lämpliga programmet för en nervös själ.

still alive

Jag lever alltså fortfarande, men det har varit aningen kaotiskt på jobbet sedan jag kom tillbaka i måndags. Nu vet jag inte riktigt om jag har något jobb eller inte.

Jag ska försöka blogga ikväll, jag lovar!

hejdå!

Nu sticker jag till Åbo på shopping, fest and what not! Återkommer på måndagen - förhoppningsvis med en massa intressanta saker att skriva om.

i need some fine wine...

fredag eftermiddag
trött
tråkiga texter
dansbandsmusik
sjuka axlar
sura miner
suck och bläh
får jag gå hem nu?

tur i skärgården?

Nu funderar vi på skärgårdsfärjorna som alternativt färdmedel då när vi ska "heim ti Årvas". Men hur svårt kan det vara att skriva en tidtabell som folk förstår? Och varför får man inte boka? Tänk om man lämnar mitt på någon konstig holme? Vad gör man då? Frågorna hopar sig. Någon som vet något? Hallå? Anyone?

älskade studiestad

Som tur är får jag fara "hem" till åbo i helgen. Det känns fortfarande som om det är mera hem än mariehamn. Det blir some serious shopping på lördag. Jag gillar att shoppa i åbo. Visst är det bättre shopping i Stockholm men det blir lite väl överväldigande ibland. Åbo känns så där hemtrevligt och bekant (och det var väl konstigt med tanke på antalet timmar man spenderat i hansa under de senaste åren...tralalaa). Jag räknar med att min trogna coffee friend Hannis joinar mig på arnolds. Hannis?
Sen på kvällen har min syster party. Jee. Det är så sällan jag blir bjuden på fest. Jag ser verkligen fram emot det. Men först måste jag hitta nya partykläder så jag har nåt att ta på mej. Det är här shoppingen kommer in i bilden. Jag behöver ett par svart byxor och en snygg kjol, kanske... Jag undrar om det var så att man skulle ha tiara också? Eller var det månne endast för födelsedagsbarnet?

Undrar om man kan fara till mylly på söndag. Eller på bio kanske? Jag blir riktigt upprymd när jag tänker på alla möjligheter som storstaden erbjuder!

bläh!

I dag har jag känt en ovanligt stark känsla av "get me away from here i'm dying". Det är faktiskt inte så lätt att bo på en holme och vara beroende av båttrafik för att ta sig dit man vill. Speciellt svårt blir det när folk motarbetar ens planer. Nu vet jag inte hur både jag och Rasmus ska lyckas ta oss upp till Österbotten på kalas om en och en halv vecka. Och hur jag ska hinna och klippa håret i Oravais kl 10.30 på lördag. Ibland vill jag bara packa mina saker och fara härifrån.

Fast inte ens det kan man göra utan att planera. Man måste bli arg så där lämpligt när det går en båt...

snart kommer den...

Den nya tvättmaskinen, alltså. Imorgon klockan 11 anländer den och min gamla trotjänare förs bort. Stackarn, det kan inte vara lätt att bli utbytt mot en nyare och modernare maskin.
Jag återkommer med uppdateringar om hur det går med mixa mörkt & ljust-programmet. Jag förstår att ni håller på att spricka av nyfikenhet...

fascinerande maskiner

Jag är helt tagen av tanken på en ny tvättmaskin. Mannen på tvättmaskinsbutiken kunde verkligen sin sak. Det är ju lite konstigt att man kan bli helt fascinerad av tvättmaskinsfunktioner. Men håll med om att det är häftigt med en maskin som har ett program där man kan blanda vit och mörk tvätt utan att det färgar av sig. Vad är hemligheten bakom det, undrar jag?

my favorite part 1

Jag tänkte börja en liten serie som jag kallar "my favorite". I dagens avsnitt ska vi behandla saker. Det här är mina favoritsaker just nu:

1. min nya väska från söder, se bild
2. julstjärnor och annat som lyser och blinkar på julen
3. vinylskivor (vi har haft vinylmaraton i helgen)
4. pumpor
5. nya kläder (tvättmaskinen är ju sönder!)

Saker jag inte gillar: söndriga tvättmaskiner

we have a problem...

Det verkar som om vår tvättmaskin har gått sönder. Jag kan inte minnas hur man klarade sig utan tvättmaskin - jag tror inte det skulle gå. Tänk att tvätta allt för hand. Jag blir matt av bara tanken.

julpyssel!

Min snälla, snälla syster har skickat julpyssel-recept från tiimari åt mig. Tack! Nu måste jag börja göra en inköpslista över allt material jag behöver ha från tiimari när jag far till Åbo nästa helg.

Sluta tortera min indiepopsjäl…

… med sliskiga ballader i dansbandstakt. Att tvingas att höra på dansbandsmusik hela dagarna kan inte kallas annat än tortyr. Jag känner hur det påverkar min själsliga balans. Det tar aldrig slut: låt efter låt av denna obehagliga musikstil, varvat med dragspelsmusik. Jag känner hur jag rasar inombords och en dag (inom en snar framtid) kommer det att bli för mycket och då vill ni inte var nära mig…

juni

I dag är det två månader sedan vår supersöta och jättesnälla hamster Juni dog. Ibland hör jag hur hon springer i sitt hjul på nätterna. Hon har det nog bra tror jag - det finns säkert extra mycket solrosfrön i hamsterhimlen.

på besök i stora världen

Jag blir alltid så glad när jag får fara från den här lilla holmen. Det känns så mycket bättre i själen när man är på fasta landet, inte lika instängt. I stora världen finns det folk och butiker överallt. Butikerna är till och med öppna. Man kan köpa saker! Fast samtidigt blir jag alltid nervös och stressad över att tiden går för fort; jag hinner aldrig med allt jag skulle vilja göra. Sen sitter jag där på den där förbenade båten igen (fast i lördags köpte Rasmus en blinkande drink till mig och då blev jag glad - Flash Gordon hette den). Den här helgens shoppingtur var mycket lyckad - jag shoppade tills pengarna tog slut (nästan). Det fanns så mycket roliga saker på Söder. Sen träffade jag en gammal klasskompis från Oravais på Åhlens. Det var ju lite lustigt.

usch, va otäckt!

Idag när jag skulle logga in på min dator fick jag ett meddelande där det stod att kontot hade upphört! Då blir man ju lätt nervös. Vad har jag gjort för att få datorn avstängd. Bloggat för mycket? Som tur är finns det snälla datakillar som kan upplysa om att jag säkert har jobbat här längre än det var tänkt. Nu funkar allt igen. Tur.

fortsättning följer...

I dag har människan med kalendrarna sprungit runt och tvingat dem på alla han mött. Ytterst irriterande. Den var en tjej som inte hade tillräckligt med pengar och undrade om hon kunde betala sen. Men nu ville ju nog sonen ha pengarna för kalendrarna ”han sålt” meddetsamma. Hon fick låna av mig.

Jobbiga föräldrar eller lata kids?

Jag blev så arg i dag. Folk har ingen respekt. Det var någon som försökte prångla på mej kalendrar i dag. Hans söner spelar fotboll och måste sälja. Hur många vill jag ha? Hur många, frågade jag bestört. Jag hatar när folk gör så, och menar att man inte ska våga säga nej. Jag sa nej. Han blev lite stött, tror jag. Var jag elak då? Jag känner ju inte ens hans barn, eller honom för den delen. Jag skulle ju stöda Mariehamns fotbollsjuniorer, men jag har liksom inga känslor för deras fotbollsklubb heller. Sorry nu bara.
På min tid, när jag var ung och vi bar våra skidor till skolan i motvinden, då gick barnen själva och knackade dörr och sålde det som skulle säljas. Där fick man stå och känna sig dum: "skulle ni vilja köpa lotter (eller vad det nu var)?". Det tycks vara helt omodernt att barnen sköter liknande uppgifter själva nu för tiden. Jag har redan tidigare i år varit utsatt för den här typen av terror, med bestämda föräldrar som tittar uppfostrande på en och undrar om man inte vill stöda deras söta små barn. Förra gången hade jag en orsak att köpa för då var det söta små kids, som jag känner och gillar, men nu fick det vara nog. Om kidsen själva säljer, då kanske jag köper. Jag vill ju faktiskt inte ens ha en kalender för 8 euro.

Hjälp!

Jag har fått konkurrens. Det hade jag inte tänkt på…nu gäller det alltså att vara lika fyndig och produktiv som systern. Att ha en storasyster är en ständig kamp.

äntligen

Den spirituella systern har börjat blogga!

latmask

Usch, vad jag har varit dålig att skriva på sistone, men det har heller inte hänt så mycket intressant. Igår kom den första snön (snart är det jul!), men jag hann inte ens ut njuta av den. Jag satt ju här på jobbet. Nästa gång det snöar springer jag nog ut och gör en snöängel.
Jag kom till en hemsk insikt igår när jag gnällde åt Rasmus att jag tycker dagarna på jobbet är så mycket längre än kvällarna och han sa att de faktiskt är längre. That can’t be right. Jag spenderar mera tid på jobbet än jag gör hemma (i vaket tillstånd, alltså). Deprimerande.
Tillsist, ett filmtips: Miyazaki:s Howl’s Moving Castle. Magisk!

penna efterlyses

Idag har jag äntligen fått ett eget bord. Nu har jag egen telefon, stiftapparat och eget suddgummi. Men min bästa skriva-tent-penna har försvunnit! Någon har stulit den. Vem vill ha en gammal blyertspenna? Jag hade den igår, så brottet måste ha skett i natt. Det måste ha varit han som kom tillbaka till sin plats. Hur ska det nu gå om jag måste skriva tent? Det var ju min lyckopenna. Man ska inte ha egna saker på jobbet. Kanske jag borde ta något härifrån istället, så det jämnar ut sig. Ganska fina stiftapparater det här…

korta kvällar och läderhosen

Man hinner ju ingenting på en kväll! Igår diskade jag, plockade undan tvätt, tvättade och hängde upp ny tvätt. My god, det kan ta länge att göra sånt. Hur hinner folk som verkligen gör saker på kvällarna? I’m amazed. Fattar inte när jag skulle ha tid med innebandyn (ok, nog tjatat om det) och ponnyn då!?
Vi fick veta igår att det ska vara oktoberfest-tema på vår julfest. Hallå? Vad är det för fel på tomtar och sånt, undrar jag då? Vem vill fira jul med öl och läderhosen? Tur att jag inte kan gå. Hur klär man sig på en sådan tillställning egentligen?

en egen ponny

Nu är det bestämt. Min syster och jag ska skaffa ponnysar. Vi ska bo i fina hus och ha en hage där våra ponnysar får vara. Jag ska ha en vit ponny och en brun kanin. Jag vet inte vilken färg Maria ska ha på sin ponny.
Maria säger att man är vuxen när man själv kan bestämma om man ska ha en ponny eller inte. Den spirituella systern har än en gång delat med sig av sina visdomsord.

ingen gysa

Yes, änligen lunch. Nu ska jag gå på jakt efter babypresent (mössan är inte klar!). Jag hade tänkt köpa en gysa (=smågris), men man måste tydligen vara tre år för att ha en egen gysa!? Det duger ju inte när man är knappt tre dagar gammal…

Grattis!

Min bästa barndomskompis Johanna fick en liten son igår!

...

Mycket tråkig dag på jobbet i dag. Det är en typisk fredag, som bara går ut på att vänta på helgen. Det ät grått och tråkigt ute och det gör ju inte saken bättre direkt. Jag kommer på mig själv med att sitta och stirra ut genom fönstret. Jag vill börja studera igen.

paket! kalas!

Äntligen kom vårt amazon-paket, med skivor direkt från england. Najs. Jag fick min nya Help!-cd med låtar av radiohead, the magic numbers, the coral, bloc party, babyshambles m.fl. Verkar mycket lovande. Lite besviken blev jag ju när jag märkte att belle & sebastians bidrag inte fanns på skivan utan bara som download. Life is hard. Ännu värre är det att det faktiskt är tio år sedan den förra Help-skivan kom (suede, oasis, radiohead, the stone roses, manics...). Det känns ju som igår, fast å andra sidan när man börjar tänka på det... jag minns att det inte fanns någon låtlista på den cd:n. Handlingkraftig som jag var gjorde jag research i mina bästa engelska musiktidningar (läs: select) och sammanställde en egen låtlista som jag sedan prydligt skrev ner på vår el-skrivmaskin (jodå, det ska göras med ordning eller inte alls). Hm, undrar när jag senast skrev på en el-skrivmaskin? Eller när jag senast bläddrade i tidningar för att hitta låttitlar? Allt finns ju behändigt på nätet nuförtiden - bara att printa ut. Dagens ungdomar har det så lätt. Och då ska jag inte ens gå in på proceduren som ligger bakom ett perfekt blandband. Det får bli en annan dag.

my sister

Den spirituella systern har framfört klagomål angående hennes del i mitt nyfunna intresse för bloggande. Samma kväll som innebandyincidenten, chattade vi nämligen om bloggars vara eller inte vara. Jag hoppas att my dear sister känner att hon fått upprättelse i och med detta. Visst var det ju vår diskussion som liksom gav mig idén. Nu väntar vi bara på att den spirituella systern själv ska börja blogga.

sing me a song to set me free

Det hela började med en incident på jobbet för ungefär en vecka sedan. Jag fick höra att jag borde skaffa mig fritidsintressen och börja spela innebandy för att passa in bättre i samhället. Alla som känner mig kan kanske förstå hur fel det blev. Jag är inte det minsta sportig. Hur som helst fick jag lite ångest över att jag inte har något fritidsintresse och nu har jag alltså börjat skriva här. Väldigt socialt, jag vet, men jag tänker fortsätta att vara osocial, så får andra göra precis vad de vill. Det kanske bara är jag som har attitydproblem. Det brukar ofta vara så. Så här en mörk höstkväll tycker jag ändå att det är skönast att sitta i soffan, lyssna på musik och läsa en bok.